Attackerna mot mjölkindustrin står som som spön i backen just nu. Det var bara några dagar sedan Arlas och Svensk Mjölks Facebookkonton kapades av personer som var arga på mjölklobbyns pågående tvist med havremjölkstillverkaren Oatly. Nu har det smällt till igen. I en ny studie från Uppsala universitet har forskare sett ett samband mellan hög mjölkkonsumtion och ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom. Boven i dramat tros vara mjölksockret.
– Jag såg en ekologisk studie som gjordes 1980, som visade på ett samband mellan laktosintag och hjärtinfarkt. Men det fanns ingen förklaring till varför, säger professor Karl Michaëlsson till SVT.
Här är 4 andra skäl till att du borde dra ner på mjölkintaget:

1. Mjölk ger inte starka ben

I samma studie från Uppsala universitet har man också undersökt hur mjölken påverkar benskörheten hos äldre. Trots att mjölk är rikt på kalcium som hjälper till att bygga upp skelettet, såg man att ett högt mjölkintag ökade risken för allvarliga frakturer.
– Kvinnor dog tidigare, och hade en förhöjd risk för fraktur, om de drack större mängder mjölk. Män hade också en ökad dödsrisk av mjölk, men hos dem såg vi inget samband när det gällde risken för benbrott, säger professor Karl Michaëlsson till SVT.

2. Mjölk kan öka risken för prostatacancer

Tidigare studier har visat att män som har ett högt mjölkintag (upp mot två liter per dag) under flera års tid, löper högre risk att drabbas av cancer i prostatan.

3. En mjölkfri diet kan eventuellt hjälpa barn med ADHD och autism

Enligt vissa forskare kan en diet där man utesluter mjölkprodukter förbättra tillståndet för barn med autism och ADHD. Anledningen ska vara att mjölkproteinerna förstärker symptomen hos barn med autism och ADHD. Men påståendet ska tas med en nypa salt, andra forskare säger att påståendet är helt utan grund.

4. Mjölkproduktionen påverkar miljön

Världens animalieproduktion bidrar med omkring 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Idisslare, som kossor, ger högst miljöpåverkan på grund av de stora mängder metan de producerar när de smälter maten. Dessutom går stora åkerarealer åt till att odla foder till kossorna – odlingsmark som annars skulle kunna ha använts till människoföda.

Med detta sagt: Det finns få saker som går upp mot ett glas iskall mjölk tillsammans med en nybakad kanelbulle. Kanske är det som med alla andra livsmedel, det handlar om att njuta med måtta.

Tusentals personer besökte marknaden i småländska Ålem i somras. Men för en ung flicka fick marknadsdagen ett otäckt slut. En av marknadsknallarna demonstrerade ett fläckborttagningsmedel genom att kladda bär på flickans bröst. Mannen är känd av polisen för liknande brottslighet vid tidigare tillfällen:
– Han har med sig olika sorters bär som han gnuggar in på underlivet och där brösten ska växa ut. Sen tar han fram sitt fläckborttagningsmedel och får då chansen att gnugga ytterligare på de här ställena, säger Inger Liljedahl, kriminalinspektör på Kalmarpolisen.

Trots att händelsen anmäldes av ett vittne, och att polisen vet vem den misstänkta knallen är, efterlyser Polisen i dag hjälp på sin Facebooksida. Anledningen är att man inte lyckats komma i kontakt med någon av de utsatta flickorna.
– Mitt problem är att jag saknar målsäganden, jag vet inte vilka flickor han var på, säger Inger Liljedahl.

Marknadsknallen, som är mellan 50-60 år, är sedan tidigare dömd för sexuellt ofredande av barn. Han har åkt runt på flera av marknaderna i södra Sverige under flera års tid, enligt Inger Liljedahl.
– Jag vet att han har varit i Ålem och på Viserums marknad. Han har varit runt i hela södra Sverige, även nere i Skåne, säger hon.

De drabbade flickorna ska vara i 10-12-årsåldern, men även yngre ska ha drabbats. Om du har sett något under marknaden i Ålem – eller på någon annan marknad – får du gärna höra av dig till Polisen på 114 14. Detsamma gäller om du skulle känna någon av flickorna som utsatts för brott.
– Jag har bara ett vittne som har anmält det här till polisen. Då gällde det tre flickor. Men jag är övertygad om att fler är drabbade, säger Inger Liljedahl.

Sedan ett par år har ett envist rykte cirkulerat på internet: Cancer går att bota, bara man struntar i konventionell sjukvård och mumsar loss på kolloidalt silver (alltså silverpartiklar  i en vätskelösning). I samband med den pågående ebolaepidemin i Västafrika har ryktet fått ny fart – men den här gången påstår man att kolloidalt silver skulle kunna bota ebola.

Låt oss då först slå fast det viktigaste: Det finns inga som helst vetenskapliga bevis (och nej, det är inte vetenskap med ett antal ”berättelser” om hur folk har botats) för att kolloidalt silver ens skulle hjälpa mot en vanlig förkylning. Inte heller botar det cancer eller ebola.

Det argumentet brukar förespråkarna bemöta med att läkemedelsindustrin, myndigheterna och media (?!) mörkar sanningen för att fortsätta kunna sälja skadliga läkemedel (det gör vi alltså inte, om nu någon undrar). Det är förstås ingen hemlighet att läkemedelsbolagen är intresserade av att tjäna så mycket pengar som möjligt, men med den argumentationen skulle de snarare omfamna en ny mirakelprodukt än förkasta den. Det skulle ju innebära ännu mer klirr i kassan.

Intressant nog har de som ropar högst om den påstådda konspirationen ofta egna ekonomiska intressen i affären. Inte sällan driver de nätbutiker där deras produkter säljs till desperata och sjuka människor för dyra summor. I dag avslöjade till exempel Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad att Läkemedelsverket polisanmäler det svenska företaget Ion Silver för att ha sålt kolloidalt silver som ett hälsopreparat på en sluten Facebooksida.
Sedan 2010 är det nämligen förbjudet att sälja kolloidalt silver som ett kosttillskott i Sverige – både på grund av att det saknar effekt och för att det kan vara farligt vid förtäring.
– Det är inte nog med att det finns enskilda patienter som säger att det fungerar för att man brett ska få gå ut och påstå detta. Det här är inte vetenskap, säger säger Per-Åke Sandvold, chef för Läkemedelsverkets enhet för kontroll av narkotika och olagliga läkemedel till Sydsvenskan.

Silver är en tungmetall som i jonform kan skada miljön och vattenlevande organismer. Dessutom är partiklarna i kolloidalt silver så små att man kan klassa dem som nanopartiklar. I dag vet man mycket lite hur nanopartiklar påverkar kroppen. Det man vet är att de reagerar lätt med andra ämnen och kan förändra eller påverka celler. Silver i salt- eller jonform har dock en viss antimikrobiell effekt – det är därför det används i vissa plåster.

Med andra ord: Man har inte lyckats bevisa på ett vetenskapligt säkerställt sätt att kolloidalt silver har några som helst positiva effekter på hälsan. De studier som finns i ämnet är för små eller bristfälliga.

Gång på gång har vi fått höra att mörk choklad – eller ännu hellre rå kakao – är nyttigt för oss. Förutom att det är fullproppat med vitaminer och mineraler innehåller kakao också en typ av antioxidanter som kallas flavonoider. Och just flavonoiderna verkar spela en stor roll när det gäller att bromsa minnets gradvisa försämring. I en – förvisso liten – studie (dessutom sponsrad av godistillverkaren Mars!) har forskarna sett ett samband mellan en diet rik på flavonoider från kakao och förbättrat minne hos äldre.

I studien fick 37 friska försökspersoner i åldrarna 50-69 äta en diet under tre månader som antingen var rik (900 mg per dag) eller fattig (10 mg per dag) på flavonoider från kakao. I gruppen som hade fått i sig mycket kakaoflavonoider såg forskarna en stor förbättring på minnet.
– Om en deltagare i studien hade minneskapacitet som en typisk 60-åring i början av studien, så var minnet tre månader senare i snitt med en 30-40-åring, säger forskaren Scott Small i ett pressmeddelande.

Flavonoider har tidigare visat sig ge ett visst skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar. Och du måste inte proppa i dig rå kakao (tyvärr, vanlig industrichoklad är inte alls lika bra för kroppen) för att vara på den säkra sidan. Flavonoider finns också i te, rött vin och B2-vitaminrika livsmedel. Äggula och grönsaker är också bra källor.

Alla vägar leder till Rom, sa man på antiken. I dag gäller det samma för sajten Familjeliv, folkhemmets eget Flashback forum. Har du en fråga om barn, knark, sex (framförallt sex) eller akvariefiskar (?) leder svaren alltid till samma sida: Familjeliv. Men precis som i den eviga staden finns det en del bakgator på Familjeliv man helst undviker.
Här är 7 trådstarter som har fått oss att tappa hoppet om mänskligheten:

1. Min man äter mina akvariefiskar

Det här måste vara ett troll. Eller?

2. Tvätta sig efter toabesök

VARFÖR behövs det ens en tråd där man diskuterar huruvida man torkar sig eller ej efter toabesök? Och VARFÖR får en sådan här trådstart 201 svar?

3. 6-åring tittar på porr

”Så säger min son pappa det kliar i snoppen och snoppen är stor.”.
Alltså…

4. Är känslorna i böcker och filmer på riktigt?

Ledsen att göra dig besviken, men ja. Det är liksom hela poängen med fiktion (så länge det inte rör sig om en dokumentär då).

5. Min kille tog betalt från mig på HANS café

Vågar man gissa att trådstartaren och hennes kille inte längre är ett par?

6. Hon tittade på mig och LOG!

Klart att det var riktigt obehagligt. En främmande kvinna som LOG?! Hon måste förstås ha varit drogpåverkad eller psykiskt sjuk.

7. Min kvinna ger mig inte samlag – vill dö

Den 63-årige trådstartaren är inte bara deprimerad för att ”hans kvinna” inte ”ger honom samlag”. Hon säger också att han ska ”gå och onanera din gubbe”.
Vi lider med dig Anonym (L). Ett tips för framtiden kan vara att se sex som en gemensam aktivitet, och inte som något man ger eller tar.

De senaste veckorna har dussintals personer fått föras till sjukhus efter att ha rökt nätdrogen Spice. Senast i onsdags kväll fick en man i 20-årsåldern föras till sjukhus i Karlstad efter en misstänkt överdos. Den ökade användningen syns också hos Giftinformationscentralen. 2008 hade man 14 samtal som rörde Spice, i år är man redan uppe i 345.
Men varför är Spice så farligt – och vad är det för något? Här listar Aftonbladet 4 saker du måste veta om Spice.

1. Spice är en syntetisk rökmix

Spice säljs helt öppet på internet som en örtblandning. Vid rökning sägs drogen ge ett rus som påminner om cannabis (alltså hasch och marijuana), men till skillnad från cannabisprodukter kan Spice ge så svåra skador att det krävs intensivvård. Flera studier visar att Spice kan orsaka hjärtrusningar, hallucinationer, panikattacker, psykoser och hjärtinfarkter.

2. Du kan aldrig veta vad Spice innehåller

Även om Spice framhålls som en ”rökmix” eller ”örtblandning” på hemsidorna där det säljs, är det en syntetisk produkt. Olika örter prepareras med konstgjorda cannabinoider (alltså de ämnen som ger en ruseffekt i cannabis). I takt med att de olika kemiska sammansättningarna narkotikaklassas, ändrar tillverkarna på någon molekyl för att kunna fortsätta sin försäljning. Du kan alltså aldrig vara säker på vad det är du egentligen får i dig.
– Framför allt beror det på att man inte vet vad som finns i spiceblandningen, tillverkarna byter innehållet och det dyker upp helt oprövade substanser. De som använder det här blir som en laboratoriaråtta, har överläkare Mark Personne på Giftinformationscentralen tidigare sagt till Aftonbladet.

3. Spice är lätt att överdosera

Då det kan skilja mycket mellan olika tillverkare är det i princip omöjligt att veta vad som är ”normal” dos. Du kan aldrig veta hur mycket syntetiska cannabinoider eller andra narkotiska preparat som har sprejats på örterna i påsen. Det gör det lätt att överdosera drogen, något som kan slå ut njurarna.

4. Spice är poppis bland ungdomar och missbrukare

Spice används framförallt av ungdomar och etablerade missbrukare då det både är lätt att få tag på och relativt billigt. Och användandet ökar för varje år. Bland de niondeklassare i Göteborg som uppger att de har testat narkotika, har 53 procent provat just Spice.
Är du orolig för dina barn är det bästa rådet att hålla koll på deras post (Spice skickas ofta som en postförsändelse), och prata med dem om farorna med drogen.

Här kan du som anhörig få hjälp:
Maria Ungdom, Föräldraföreningen mot narkotika, Anhöriga mot droger  och Livsstilsmottagningen.

Av: Björn Barr

Visst, det är en stund kvar till jul, men den uppmärksamme har förstås redan sett att butikerna börjat smyga fram girlanger och tomteskägg. Och för alla oss som älskar glögg betyder det att det är dags att börja brygga. Det finns förvisso en hel del sorter som brukar få bra betyg i de årliga testerna, men ingenting går upp mot en hink hemmaglögg som långsamt puttrar i hörnet under ett par veckor.

Förutom att du får återuppleva den nu glömda traditionen av att tillverka din egen alkohol (dessutom helt lagligt!) blir både priset lägre och smaken bättre. Dessutom doftar det både ljuvligt och juligt. Får du mer glögg än du själv mäktar med (det får man nästan alltid), har du världens bästa present till adventkaffet.
Det enda som krävs är lite tålamod. För absolut bästa smak ska glöggen stå och dra i minst en månad, gärna en och en halv.

Aftonbladets Vi glöggar olika-glögg
5 liter svagdricka
1 pkt jäst (50 gram)
5 skalade och skivade potatisar
1 förpackning russin (500 gram)
2 kilo strösocker
2-3 kanelstänger
1-2 torkade pomeransskal
1 påse kryddnejlikor
1 påse kardemummakärnor
1 liten bit skalad och skivad ingefära (cirka 5 centimeter)

Blanda ihop alla ingredienser i en ren tiolitershink (det kan bubbla och skumma en del). Se till jästen är ordentligt utrörd. Täck hinken med dubbla lager plastfolie som du sen gör några lufthål i. Låt hinken stå i rumstemperatur.
Rör om i hinken några gånger per vecka. Efter 4-6 veckor är glöggen klar att tappas på flaska. Det gör du enklast med en hävert och en tratt. Se bara till att du inte får med den sista grumliga bottensatsen.
Den färdiga glöggen har en alkoholhalt på omkring 14 procent.
Drick och njut!

Det går som bekant inget vidare för den svenska skolan, åtminstone inte om man ska tro den senaste PISA-undersökningen. Sverige är det OECD-land som tappar mest och ligger nu och skvalpar i den nedre botten av listan tillsammans med Ungern och Litauen.

Framförallt har svenska elever blivit betydligt sämre i matematik. Jämfört med Finland ligger vi ljusår efter när det handlar om att kunna multiplikation och division (eller åtminstone när det gäller att göra bra ifrån sig på PISA-testet). Kanske beror det på skolans kommunalisering, kanske på den förra regeringens många reformer. Oavsett orsak är dock politiker från höger och vänster för en gångs skull överens: Resultaten i skolan måste upp.

I jakten på bättre kunskap sneglar man gärna på länder i Sydostasien. PISA-undersökningen toppas nämligen av Kina, Hongkong och Korea. Deras resultat i matematik är så mycket bättre än Sveriges att man nästan får klia sig i ögonen: 55,4 procent av kineserna i Shanghai har fått de högsta resultaten på PISA-testet, mot bara 8 procent av svenskarna.
Man frågar sig med rätta hur de egentligen GÖR för att vara så mycket bättre. Kanske kan en video som just nu sprids på Facebook innehålla lösningen? Här ser man nämligen hur kinesiska studenter arbetar med multiplikation, och det är något helt annat än tradiga tabeller:

I DAG ÄR DET INTE VILKEN DAG SOM HELST, DET ÄR NÄMLIGEN DAGEN DÅ HELA VÄSTVÄRLDEN UNISONT PRESSAR NER ”CAPS LOCK” PÅ TANGENTBORDET OCH FROSSAR I VERSALER, DEN SÅ KALLADE ”INTERNATIONAL CAPS LOCK DAY”. DEN GANSKA NÖRDIGA IDÉN LANSERADES ÅR 2000 AV EN MAN SOM HETER DEREK ARNOLD. HAN MOTIVERADE DEN NYINSTIFTADE DAGEN MED FÖLJANDE ORD PÅ SAJTEN TNW:
– DEN INTERNATIONELLA CAPS LOCK-DAGEN ÄR I SJÄLVA VERKET EN PÅMINNELSE OM HUR INSKRÄNKTA MÄNNISKOR I VÄSTVÄRLDEN ÄR. MAJORITETEN AV VÄRLDENS BEFOLKNING SKRIVER MED ALFABET DÄR MAN INTE GÖR NÅGON SKILLNAD MELLAN GEMENER OCH VERSALER.

DET ÄR INTE SÅ LÄNGE SEDAN VI SJÄLVA SKREV MED ENBART EN STORLEK PÅ BOKSTÄVERNA HÄR I EUROPA. ROMARNA, SOM INTRODUCERADE DET LATINSKA ALFABET SOM VI ÄNNU ANVÄNDER, HADE INGA GEMENER. ALLA DERAS TEXTER SÅG ALLTSÅ UT SÅ HÄR. OCH INNAN ALFABETET KOM TILL OSS HÄR I SVERIGE RISTADE VI RUNOR. INTE HELLER FUTHARKEN (RUNALFABETET) GÖR NÅGON SKILLNAD PÅ STOR ELLER LITEN BOKSTAV.

DET VAR FÖRST VID KARL DEN STORES HOV MOT SLUTET AV 700-TALET EFTER KRISTUS SOM GEMENERNA LETADE SIG IN I DET LATINSKA ALFABETET. DÅ FICK VERSALERNA PLÖTSLIGT NÖJA SIG MED ATT VARA VACKRA ANFANGER (NI VET, DE STORA UTSIRADE BOKSTÄVER SOM OFTA INLEDER MEDELTIDA MANUSKRIPT). SEN SPREDS VANAN VIA DEN KATOLSKA KYRKAN TILL NÄSTAN HELA VÄSTEUROPA.

NÅGON EGENTLIG ORSAK TILL DENNA VÄRLDSOMVÄLVANDE FÖRÄNDRING HAR AFTONBLADETS REPORTRAR DOCK INTE LYCKATS FINNA.
KANSKE BEROR DET PÅ ATT ÄVEN KARL DEN STORE FICK ONT I ÖGONEN EFTER ATT HA LÄST NÅGRA RADER MED STORA BOKSTÄVER.

AV: BJÖRN BARR

Två söndagar varje år hamnar hela Sverige ur fas. Den sista söndagen i mars och den sista söndagen i oktober byter vi nämligen tid. Och nu är det dags igen. Klockan 03.00 på söndag den 26 oktober tar sommartiden slut och vi, tillsammans med resten av EU, går över till vintertid igen. Men hur var det nu egentligen, ska klockan ställas fram eller tillbaka?
Här är två knep som hjälper dig att hålla koll på timmarna:

1. På våren ställer man FRAM utemöblerna, på hösten ställer man TILLBAKA dem. Samma sak gäller för klockan.

2. På sommaren ställer vi FRAM grillen. På vintern ställer vi TILLBAKA den. Gör likadant med klockan.

Alltså: När klockan blir 03.00 på söndag den 26 oktober ska du vrida tillbaka klockan en timme. Du får alltså en extra timmes sömn – eller om du gillar datorspel – en extra timme i Azeroths magiska värld. Men om din främsta klocka är mobil eller dator behöver du inte göra något alls. Moderna enheter ställer om sig själva.

Vintertiden kallas också lite slarvigt för normaltid. Fram till 1980 hade vi bara vintertid i Sverige (utom under en kort testperiod 1916, men då fick man avbryta försöket på grund av att bönderna blev rasande). Men i 34 år har vi harvat på med klockorna. Fram en timme på sommaren, och tillbaka en timme på vintern. Ursprungstanken var att bättre kunna utnyttja dygnets ljusa timmar. Tyvärr spelar det ingen större roll på våra nordliga breddgrader.
Men även om vi skulle vilja gå tillbaka till en enda tid är det i stort sett omöjligt. Sommartiden är reglerad i en förordning, som i sin tur styrs av ett EU-direktiv.
Även tiden bestäms i Bryssel nu för tiden.