16-åriga Agnes Eriksson i Västerås fick i uppgift att hålla tal i skolan. Men när hon ville prata om mens tog det tvärstopp. Enligt Agnes berodde det på att läraren tyckte att det var stötande för killarna. Här berättar hon själv om sina upplevelser:

Jag går första året på gymnasiet och skiljer mig inte speciellt mycket från mina jämnåriga. En vanlig elev med vanliga intressen. Jag går på en vanlig skola med vanliga lärare. Att heteronormer, transfobi och även kvinnohat genomsyrar hela samhället är inget nytt, men jag tycker bara att det är så synd. Skolan är platsen där man ska lära för livet. Det ska vara en trygg zon, men så är nästan aldrig fallet. Skolan är platsen där jag har mött som mest skit.

Det är platsen där jag får undervisa lärarna i feminism och qthb-frågor i stället för tvärtom.
Allt jag kan om förtryck har jag lärt mig på internet. Om det inte vore för alla starka normbrytande twittrare som dagligen skriver om sina erfarenheter, eller för alla informativa Facebook-grupper, så hade jag varit lika patriarkalt hjärntvättad som människorna jag möter i vardagen.

Som på en lektion i svenska. Vi skulle börja med att skriva tal. ”Man får prata om precis vad man vill som är socialt accepterat.”, sa läraren. Jag föreslog mens och då lät det ungefär såhär från läraren: ”Mens är tabu, om ni pratar om det så kan killarna bli äcklade.”
Jag har en fitta och ett par bröst samt identifierar mig som kvinna. Hela mitt liv verkar gå ut på att anpassa mig efter det manliga könet. Jag får inte ha en kropp. Killarna kan ju bli äcklade. Jag får inte ta plats, för då kan ju killarna bli kränkta. När jag och resten av halva jordens befolkning blöder då ska vi inte låtsas om det. Vi lär oss att ta med hela väskan in på toan, för man vill väl inte visa sig med ett trosskydd i handen?

Vilken snippbärare har aldrig fått höra: ”MEN HAR DU PMS ELLER?” För som kvinna kan man inte vara upprörd. Ens känslor, tankar och åsikter förminskas och måste förklaras med en diagnos. Och vilka är det som bestämmer reglerna?
Snubbar.
Så nästa gång någon uppmanar mig att inte prata offentligt om en av de mest naturliga tillstånden i världen, så ska jag svara: över min skambelagda kropp.

Mamma: ”Det blir bara värre om du kliar!”
Forskarna: ”Lyssna på din mamma för nu är det bevisat.”
Så här funkar det.

Vi har alla upplevt den berusande frihetskänslan när man – i strid med tusen års förmaningar – ger upp och kliar på myggbettet. Och så blir det bara värre. Och så kliar man lite till. Och lite hårdare. Och en minut senare är man inne i en ond cirkel som i värsta fall slutar med att man blöder. Men varför går man i fällan?

Det här visste vi: smärtan du upplever när du kliar hårt blockerar klådan, smärtsignalen till hjärnan är helt enkelt starkare än den signal som klådan skickar.

Det här är nytt: ett forskarlag vid Washington University School of Medicine i St Louis har kommit på vad som orsakar den onda cirkeln, skriver New Scientist. Så fort du kliar och aktiverar smärtsignalen (som blockerar klådan) svarar hjärnan med att skicka tillbaka signalsubstansen serotonin, som dämpar smärtan. Så nästa gång du kliar måste du klia hårdare för att skapa tillräckligt med smärta för att blockera ut klådan.

Men det är inte allt. Forskarna upptäckte också att serotoninet – på sin väg till smärtpunkten – trasslar sig och aktiverar de nervceller som styr klådan. Det betyder att även klådan blir värre.

Allt blir alltså bara värre om du kliar. Precis som mamma sa.

Andrev Walden

Att bli astronaut är ingen barnlek. Det är ett av de svåraste jobben i världen att få, och det är inte ens säkert att man någonsin får uppleva tyngdlösheten under sin yrkesbana (minns bara hur länge Christer Fuglesang väntande innan han äntligen fick åka i väg). Så vad gör egentligen det lyckliga fåtal som passerat nålsögat och fått tillträde till den internationella rymdstationen ISS?
De odlar vattenbubblor. Och stoppar in i en kamera i bubblan.

Enligt Nasa rör det sig om ett experiment där astronauterna Steve Swanson och Reid Wiseman testar hur ytspänning fungerar i mikrogravitation.
Visst.
Tittar man på astronauternas glada miner förstår man att det är lika mycket nytta som nöje.

När vi tänker tillbaka på 2014 kommer ett ord finnas kvar i det allmänna medvetandet: Ebola. Den pågående epidemin i Västafrika har snart skördat 5 000 människoliv – och trots att läkemedlesbolagen jobbat på högvarv finns det fortfarande ingen effektiv medicin.
Men allt är inte nattsvart. Under året har flera medicinska nyheter presenterats, och några av dem kommer att förbättra livet för tiotusentals. På en medicinsk innovationskongress i Cleveland, USA, presenterades några av de framsteg som vi kan vänta oss nästa år:

1. Mobila stroke-enheter

Varje år drabbas omkring 30 000 svenskar av stroke, eller hjärnblödning som det också kallas. Vid en stroke blockeras eller brister blodkärl i hjärnan och orsakar en blödning. Ju snabbare hjälp kan sättas in, desto bättre överlevnadschanser. Därför kommer man i USA att börja arbeta med mobila stroketeam – alltså ambulanser som har utrustning och kompetens för att kunna behandla hjärnblödningen på plats.

2. Vaccin mot Denguefeber

Mellan 50-100 miljoner människor drabbas varje år av Denguefeber, enligt WHO. Virussjukdomen sprids av myggor i tropiska och subtropiska områden. Omkring en procent av de smittade dör. Men nu är ett vaccin på väg att utvecklas.

3. Antikroppar mot cancer

Det har länge varit forskarvärldens dröm att kunna designa särskilda antikroppar som enbart slår ut cancercellerna. Nu verkar den drömmen vara på väg att slå in. Genom att kombinera antikroppar med ett kraftigt gift har amerikanska forskare lyckats ta fram ett läkemedel som bara angriper ett protein som finns i och omkring cancervävnad. I dagsläget testas över två dussin olika antikroppsmediciner mot cancer.

4. Billigare och snabbare blodprov

Glöm långsamma och smärtsamma blodprov. Med hjälp av ny teknologi krävs det bara en minimal droppe för att kunna genomföra hundratals olika tester. Metoden, som analyserar blodet med hjälp av nanoteknologi, kan ge precisa svar på allt från kolesterolhalt till risk för att utveckla vissa sjukdomar. Dessutom är den både snabbare och billigare än de traditionella blodproverna.

5. Förbättrat immunförsvar

Kroppen har ett fantastiskt skydd mot infektioner genom det egna immunförsvaret. Men i vissa fall räcker det inte till. Men nu har forskarvärlden börjat titta närmare på läkemedel som ger det egna systemet en extra skjuts i kampen mot exempelvis cancer. Medicineringen gör dels att de vita blodkropparna lättare hittar de främmande cancercellerna, dels att de lyckas förgöra dem. I en nyligen avslutad studie på personer med långt framskriden hudcancer krympte tumörerna hos 80 procent av patienterna.

Det verkar så mycket roligare att jobba med tv-nyheter i USA. Där kan man till exempel få feeling innan sändning och dansa loss lite i studion – samtidigt som ens kollegor spelar in det. Den enda nackdelen är att man får utstå lite dödsblickar från sin kollega när man mimar loss till Taylor Swift:

Hjälten i filmen heter Dan Thorn, nyhetsankare på WVNS tv. Det är inte heller första gången han showar loss i rutan. Han har gjort en lika stark tolkning av T.I:s låt ”Where They At Doe”. Tyvärr med samma sura blickar från kollegan:

Nu hoppas vi att SVT släpper ”The lost tapes” med Claes Elfsberg och Anna Hedenmo!

Så kom den till slut. Den första snön (åtminstone i Mellansverige, uppe i norr har det varit snö i flera veckor). Och som ett urverk reagerar alla förstås med samma bestörtning som föregående år: ”Va, SNÖ i november? Nej, nu jäklar!”.
Här kommer dagens hårda sanning: Vi bor väldigt långt norrut på jordklotet. Stockholm ligger exempelvis på samma breddgrad som södra Alaska. Men det går att göra årets vinter lite mer uthärdlig.
Nedan listar vi sex saker som gör att du överlever till april nästa år.

1. Tv-spelet Call of Duty: Advanced Warfare

Okej, förra spelet i serien var katastrofal. Men de första recensionerna av COD:AW tyder på att det här faktiskt är värt sina dyra slantar. Banorna ska vara de bästa någonsin i COD:s historia, och den nya ”exodräkten” erbjuder oanade möjligheter att utnyttja miljön. Börja lira nu, och vintern kommer försvinna i ett nafs (eventuellt gör ditt jobb och partner detsamma).

2. Träning

Vintern får alla att vilja krypa ner under ett täcke och trycka pepparkakor tills kroppstemperaturen når acceptabla nivåer. Men det finns en annan väg. Lägg ett par timmar i veckan på att träna. Det är bevisat i hundratals studier att träning inte bara gör dig snygg, dessutom minskar det risken för depressioner, sjukdomar och trötthet (alltså allt som vintern bär med sig).

3. Tv-serier

Via streamingtjänsterna Netflix och HBO Nordic har du tillgång till dussintals högkvalitativa tv-serier. Perfekt att plöja igenom EFTER att du har varit på ditt träningspass. Här kommer redaktionens favoriter: Walking Dead, The Wire, Breaking Bad, Oz, Battlestar Galactica, Girls, Fargo, Game of Thrones.

4. Bra käk

Efter att ha skrivit otaliga artiklar på temat ”Här är supermaten som ger dig superkroppen” vågar vi påstå att vi har knäckt koden till vilken mat som är bra både för dig, din plånbok och miljön. Satsa på säsongsbetonad mat med mycket naturliga ingredienser. Försök också att äta lite mer vegetariskt (inte minst med tanke på att du lätt sätter i dig en månadsranson kött under julhelgen).

5. Njutning

Mycket av det som är gott här i livet kan också vara skadligt i för stora mängder. Med det sagt, passa på att hänge dig åt sådant du verkligen tycker om. Kanske är det en extra fin whisky i soffan? Eller pepparkakor med ädelost framför brasan (om man nu har en sådan)? Sex ingår förstås också i den här kategorin.

6. Fly till varmare länder

Blir det för jobbigt finns en sista utväg: Res till varmare länder. I år ligger dessutom de röda dagarna perfekt runt jul och nyår för att hinna med en långresa. Många resmål är redan uppbokade, men med lite is i magen kan man hitta sista minuten-resor till helt okej priser.

Ett bråk om en parkeringsplats i stadsdelen RioMar i Recife, Brasilien spårade ur, visar ett klipp som laddades upp på Youtube i onsdag.

Efter en lång diskussion om vem som hade rätt till platsen valde en av de involverade att sätta sig i bilen och åka iväg- trodde man. Efter att ha kört några meter framåt backar mannen med högsta möjliga fart på den korta sträckan rakt in i ”parkeringsplatstjuvens” bil. Och sen åka iväg.

Mannen i bilen såg ut att komma undan. Men en längre version av klippet visar att han omhändertogs av personalen på parkeringshuset.

Och det är förmodligen inte det sista klippet vi ser på människor som tappar förståndet på grund av bråk om en parkeringsplats.

Plötsligt händer det. Man slår på tv:n och får vara med om när historia skapas. I går kväll var en sådan dag. Då hade TV4:s program ”Jenny Strömstedt” fått den eminenta idén att ägna hela programmet åt män och manlighet. Det såg ut ungefär så här:

Kanske hade man tänkt att ett program om manlighet skulle problematisera mansrollen, eller fokusera på vilka krav som kommer med den. Men nej, i TV4:s version ägnades programmet främst åt män som har tappat självförtroendet i vårt jämställda samhälle. Det bjöds på machomannen Paolo Roberto och filmregissören Ruben Östlund som pratade om sin film ”Turist”. Och framförallt: Det bjöds på Raw Man (nej, det är ingen diet).
Fram med skämskuddarna, för här kommer klippet!

För er som inte förstår vad det handlar om är Raw Man alltså ett koncept som går ut på att osäkra män ska hitta tillbaka till sin frustande virilitet genom att göra saker i grupp med andra män. Med hjälp av träning, matlagning och tuffa bilder på tigrar ska alfahannen inom dig väckas till liv på nytt. Dessutom ska råmännen öva på att vara ”här och nu” genom att ”stå kvar i sin egen kraft” – samtidigt som sensuella sirener försöker förleda dem på irrvägar.
Det är alltså det männen i videon håller på med, om nu någon undrade.

Men det är faktiskt inte första gången som konceptet Raw Man visas i svensk tv. Aftonbladet har till och med varit med på en kurs hemma hos manlighetsgurun Herman Ottosson:

Av: Björn Barr

Seriemördaren: en psykiskt sjuk, vit man som lever ensam?
Nej, det är en stereotyp som odlats av underhållningsindustrin, skriver kriminologen Scott Bonn i sin nya bok.

Det begås cirka 15000 mord i USA varje år. 1 procent av dessa begås av seriemördare. Ungefär 150 mord om året alltså. FBI uppskattar att det finns mellan 25 och 50 aktiva seriemördare i USA just nu. Och lyckas du fånga en av dem är det inte alls säkert att hen motsvarar dina förväntningar.

Studerar man faktiska data kan man avliva flera myter om seriemördaren, slår amerikanska kriminologen Scott Bonn fast i sin nya bok ”Why We Love Serial Killers: The Curious Appeal of the World’s Most Savage Murderers” (Skyhorse Publishing 2014).

Här är 5 myter om seriemördare.

Myt 1: Alla seriemördare är män
Ett missförstånd som, enligt Scott Bonn, bland annat bottnar i den traditionella genusmyten om att män är aggressiva och kvinnor passiva av naturen. Ungefär 17 procent av alla seriemord i USA begås av kvinnor – medan bara 10 procent av den totala andelen mord (15000/år) begås av kvinnor. Seriemord är i själva verket ”mordtypen” med högst andel kvinnliga förövare.

Myt 2: Alla seriemördare är vita
Seriemördare kommer i alla färger. Seriemördarnas etniska spridning speglar i regel den totala befolkningens. Missförståndet är odlat i populärkulturen, som nästan uteslutande skildrar vita massmördare (det är alltså inte bara hjälterollerna som utsätts för ”whitewashing”).

Myt 3: Alla seriemördare är socialt handikappade ensamvargar
I verkligheten lever många seriemördare i själva verket helt vanliga liv med arbete och familj. Det är just deras förmåga att smälta in som gör dem livsfarliga, skriver Scott Bon.

Myt 4: Alla seriemördare sprider ut sina mord geografiskt
Ted Bundy, som begick 30 mord i sju olika stater, har för många blivit sinnebilden av en seriemördare. Men han var ett undantag. Seriemördare trivs i regel bäst i sin ”comfort-zone”. Jack the ripper, som härjade i Londonstadsdelen Whitechapel i slutet av 1800-talet är ett typiskt exempel. John Wayne Gacy, som begravde de flesta av sina 33 offer i krypgrunden under sitt hus, är ett annat.

Myt 5: Alla seriemördare är psykiskt sjuka (eller genier)
Det finns två sorters seriemördare i populärkulturen: den psyksjuka som klottrar på väggarna och den superintelligenta som lägger pussel med ledtrådar. Plus kombinationen förstås. Det här stämmer inte riktigt. I verkligheten är det få seriemördare som lider av mentalsjukdom till den grad att deras advokater hävdar ”insanity” i rättssalen. Den genomsnittlige seriemördare är inte heller smartare än den genomsnittlige medborgaren.

Källa: vetenskapstidskriften Scientific American (där du kan läsa mycket utförligare om myterna).