Ingela lämnar ut matkassar till fattiga inför jul: ”Många som börjat gråta”
av
För fem år sedan blev Ingela Janlert, 45, inspirerad av ett amerikanskt initiativ som gick ut på att lämna kassar med mat till behövande människor. Då bestämde hon sig för att starta ett liknande projekt i Sverige.
Fem år senare har Basket Brigade Sweden, som hon kallar det, utvecklats rejält. Sammanlagt har 15 personer de senaste två dagar jobbat hårt för att ge mat till behövande.
– Vem som helst kan betala en matkasse anonymt, sedan går vi ut och delar ut dem. Jag tror det kan vara viktigt att visa för de utsatta att det finns människor där ute som bryr sig, säger Ingela och fortsätter.
– Vi började med att dela ut till hemlösa, men nu har vi även börjat ge till fattiga barnfamiljer och ensamstående.
Kör runt med åtta bilar
Ingela har planerat länge för att kunna utföra projektet. Men hon har inte varit helt ensam. Volontärer har ställt upp, och man har fått mycket hjälp av Ica.
– Det var inga matkasseföretag som ville ställa upp. Så jag ringde min granne som jobbar på Ica, och han har gjort ett jättejobb. De har ställt upp med personal och fixat bra priser på maten, berättar Ingela.
– I går hjälptes vi åt att packa maten i påsarna. I dag har vi kört runt i Stockholm med åtta bilar och lämnat ut. 
”Fattig bakgrund”
Var passionen och engagemanget för att hjälpa andra i en svår sits kommer ifrån, ja, det vet inte riktigt Ingela. Men hon har en teori.
– Jag växte upp med en ensamstående mamma, och vi hade det tufft. Det fanns inte mycket mat på bordet och jag fick aldrig köpa några nya kläder. Så jag tror min bakgrund kan ha en viss påverkan.
– Sedan har jag alltid varit driven som person. Jag är ödmjuk inför hur bra jag faktiskt har det och vet hur tufft det kan vara. Det är viktigt att komma ihåg att en tredjedel av alla barn till ensamstående föräldrar här i Stockholm lever under existensminimum.
”Många börjar gråta”
Ingela har nu drivit projektet under flera år. Varje jul utförs samma jobb. Men trots all den tid och hårda arbete hon lägger ner känner hon att det i slutändan betalar sig tillbaka.
Inte minst på grund av de reaktioner och tacksamhet som möter henne ute i gathörnen och förorterna där många av de utsatta finns.
– Det brukar vara en blandning av chock och glädje. Många börjar gråta. Sen när jag kommer tillbaka till bilen kan det vara svårt att hålla tårarna tillbaka för mig själv. Men då är det bara att bita ihop, åka vidare och fortsätta lämna ut matkassar.
