9 anledningar till att uppmärksamma samernas nationaldag

Den 6 februari firar samerna sin nationaldag. Här är varför den borde uppmärksammas mer.

1. Ursprungsfolk

Samerna är erkända som ursprungsfolk och nationell minoritet i Sverige. Beslutet togs i riksdagen 1977 och i regeringens proposition som då röstades igenom stod följande:

Samerna utgör en ursprunglig befolkning, som i Sverige är lika gammal som eller äldre än landets majoritetsbefolkning”.

ungasamer
Unga samer i Stockholm. Foto: Björn Larsson Ask / TT.

2. Språket

Samiskan är ett av Sveriges fem minoritetsspråk tillsammans med finska,  meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Det finns många olika dialekter men cirka 75 procent av samerna i Sverige talar nordsamiska. Och så här låter det:

3. Anledningen till firandet

Att samernas nationaldag firas just den 6 februari beror på att det allra första samiska landsmötet hölls i norska Trondheim den 6 februari 1917. Mötet samlade över 100 personer.

Det första samemötet i Trondheim 1917. Foto: Schrøder/Saemien Sijtes fotoarkiv / Wikimedia Commons.
Det första samemötet i Trondheim 1917. Foto: Schrøder/Saemien Sijtes fotoarkiv / Wikimedia Commons.

4. Det betyder flaggans färger

Den färggranna samiska flaggan godkändes 1986. Det gröna står för växtlighet och landet Sápmi, det blå för vattnet, det röda för elden och det gula för solen. Ringen på flaggan är andligheten som binder ihop de fyra elementen/färgerna.

Samernas flagga. Foto: Jonas Ekströmer / TT.
Samernas flagga. Foto: Jonas Ekströmer / TT.

5. Nationalsången

Den vackra ”Sámi soga lávlla” skrevs 1906 av Isak Saba och komponerades senare av Arne Sörlie. Lyssna här:

6. 80 000 människor

Cirka 80 000 samer bor i Sameland, varav cirka 20 000 i Sverige. I Norge och ryska Kolahalvön är det 50 000-55 000 och i Finland runt 6 000.

Sameland, eller Sápmi som det kallas. Foto: Samer.se.
Sameland, eller Sápmi som det kallas. Foto: Samer.se.

7. Ursprungsbefolkning – men…

Samerna har status som ursprungsbefolkning i Norge, Sverige och Finland. Men Sverige har inte ratificerat ILO-konventionen som skulle ge samerna mer inflytande över mark och vatten i deras områden. Norge gjorde detta på 90-talet och Finland väntas göra det under 2015. Inför valet i höstas sa både Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt att de vill ratificera konventionen, men än så länge har frågan inte tagits upp.

Sametinget – samernas parlament. Foto: Henrik Montgomery / TT.
Sametinget – samernas parlament. Foto: Henrik Montgomery / TT.

8. Den mörka historien

Samerna har genom åren varit utsatta för rasism, även från den svenska staten. Under 1900-talets början mättes samernas skallar och synen på ”lapprasen” (samerna har kallats ”lappar”) ledde till diskriminerande politik när det kom till skolan och bostäder.

Ur Rasbiologiska institutets utställning från 1930-talet. Foto: Uppsala universitetsbibliotek.
”Lapska typer” i Rasbiologiska institutets utställning från 1930-talet. Foto: Uppsala universitetsbibliotek.

9. Den mörka samtiden

Men den allra viktigaste anledningen till att uppmärksamma samernas firande är att de fortfarande diskrimineras i Sverige 2015. 2013 varnade Samiskt center mot diskriminering och rasism för en ”katastrofal ökning av hatbrott mot samer”.

– För tio år sedan fanns inte Internet i Norrlands inland. Sedan det har tillkommit är det en hel del rasistiska inslag mot samer, framförallt på Norrlandstidningarnas hemsidor, men även på Facebook, sa ordföranden Lars-Nila Lasko till Expo då.

Samiska artisten Sofia Jannok går på nationaldagen ut till hård attack mot regeringen och rasism mot samer i nya låten ”Snölejoninna”.

Sofia Jannok. Foto: Alexandra A Ellis.
Sofia Jannok. Foto: Alexandra A Ellis.
  • Tjänstgörande redaktör: Ehsan Fadakar
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB