Vad skulle hända om en sexmånaders bebis fortsatte växa i samma takt?

12yearold

Ett nyfött barn fördubblar sin vikt under första halvåret på Jorden.
Det visste du säkert. 
Men vad skulle hända om barnet fortsatte att fördubbla sin vikt var sjätte månad? Skulle hen förgöra oss alla?
Häng med. Det blir mindblowing.

Av: Andrev Walden

0 år. Pojken i vårt tankeexperiment föds i januari och väger 3500 gram.

0,5 år. Pojken har fördubblat sin vikt och väger nu 7 kilo. Men ingen anar oråd eftersom viktökningen är helt normal.

1 år. På sitt första födelsedagskalas väger pojken 14 kilo. Lite orolig stämning.

2 år. Pojken väger 56 kilo och specialister kopplas in. Buzzfeedsuccé.

3 år. Pojken väger 224 kilo. Läkarna upptäcker mutationsmönstret: pojken fördubblar sin vikt var sjätte månad. ”Men det ska nog plana ut snart.”

4 år. ”Tydligen inte.” Pojken väger nu 896 kilo. En forskare varnar för enorma problem om detta tillåts fortsätta och här antänds en twitterdebatt kring de etiska frågorna.

5 år. Pojken väger 3 584 kilo. Som en ung Tyrannosaurus Rex ungefär. Fast snäll.

dinosaur
Den här bilden är från sommaren innan pojkens femte födelsedag.

6 år. Pojken väger 14 336 kilo och den här texten börjar bli tjatig så nu slutar vi redovisa varje år.

8 år. Pojken väger drygt 229 ton och är nu planetens största däggdjur (före blåvalen som kan väga upp till 200 ton). Eftersom näringsbehovet börjar bli lite krävande låtsas vi hädanefter att pojken inte behöver äta.

12 år. Pojken väger 58 000 ton och börjar bli ett seriöst problem. Han är stor som Godzilla och dåligt uppfostrad (då han sällan hör när man pratar med honom). Eftersom han inte längre kan bära upp sin egen kropp – knän och anklar skulle kollapsa om han reste sig – får vi tänja lite på fysikens lagar innan vi fortsätter följa hans livsresa.

12yearold_2
Pojken vid 12 års ålder.

15 år. Pojken väger 3,7 miljoner ton och får problem att andas när han sträcker på sig eftersom luften är så tunn där uppe.

20 år. Pojken väger drygt 3,8 miljarder ton och måste nu konstant ligga ner för att andas syrerik luft. För enkelhetens skull släpper vi syrefrågan innan vi fortsätter och låtsas att han inte behöver andas. Vi vill inte att han ska dö innan det blir spännande.

25 år. Pojken väger 3 940 miljarder ton och även om hans närvaro inte har någon betydande effekt på Jordens omloppsbana runt Solen blir det krångligt att så många människor dör så fort han rör på sig. Forskare som redan 25 år tidigare ville skjuta ut pojken i rymden får ett efterlängtat erkännande.

30 år. Pojken väger 4 miljoner miljarder ton och har vid det här laget lämnat Jorden. Mest för att vi ska slippa räkna på vad som händer om han stannar kvar. Och eftersom han nu befinner sig i tyngdlöshet slutar vi prata om vikt och går över till massa (han väger ingenting här ute): 4×10^18 kg. Eftersom pojken ”ärvde” Jordens rotationshastighet runt Solen ligger han nu i omloppsbana. Stor, ensam och lite ledsen.

33 år. Pojken massa är nu 2,6×10^20 kg och han skulle väl uppleva tyngdlösheten som förhållandevis behaglig om han inte börjat knycklas ihop av sin egen gravitation. Han liknar allt mer ett klot och har också – enligt rådande klassificering – blivit en dvärgplanet. Ganska exakt lika stor som dvärgplaneten Vesta i vårt solsystems asteroidbälte.

dwarfplanet
Vid 33 års ålder knycklas pojken ihop och blir en (nästan rund) dvärgplanet.

40 år. Pojkens massa har nått 4,2×10^24 kg (4 200 000 000 000 000 000 000 000 kilo) och han är nu perfekt klotformad. Någon månad efter sin 40-årsdag passerar han Jordens massa (5,9×10^24 kg). Världens ledare diskuterar nu möjligheten att knuffa köttplaneten – som Fox News gett det astrofysiskt felaktiga smeknamnet ”The Meat-eor” – ur sin omloppsbana medelst atombomber. Mest för att få använda sina atombomber (åtgärden skulle inte ha någon som helst effekt).

45 år. Pojkens massa är 4,3×10^27 kg och han är nu den största planeten i vårt solsystem. Redan i april året innan passerade han Jupiters massa (1,9×10^27 kg).

46 år. På 46-årsdagen är pojkens massa 1,7×10^28 kg, vilket betyder att han till sommaren samma år når en kritisk nivå: 13 x Jupiters massa (2,4×10^28). Vid denna ”astrofysiska pubertet” blir trycket i kärnan så stort att fusion uppstår och köttplaneten börjar lysa med ett svagt rött sken (ungefär 10 procent av Solens ljusstyrka). Pojken har blivit en stjärna. En så kallad röd dvärg.

reddwarf
Vid 13 x Jupiters massa blir pojken en stjärna.

50 år. Köttstjärnan, eller vad man nu ska kalla den, har nått en massa på 4,4×10^30 kg och är nu större än Solen (1,989×10^30 kg), som han passerade för ett halvår sen. Det börjar bli varmt i vårt solsystem.

53 år. Köttstjärnans massa når 2,8×10^32 kg (drygt 100 gånger Solens massa). Eftersom det finns väldigt lite forskning kring beståndsdelarna i stjärnor som uppstått från köttplaneter är det svårt att säga exakt vad som händer här men när vi ringer Dainis Dravins, professor i astronomi vid Lunds universitet, tror han att det är ungefär vid den här tidpunkten vår egendomliga stjärna blir instabil och exploderar i en supernova. Och vi dör eftersom vi befinner oss i supernovans absoluta kill-zone.

supernova
Mass extinction by supernova. Typiskt.

Men vänta, pojken är inte död än! Kvar blir en liten neutronstjärna. Radien är bara 12-14 kilometer. Men den är oerhört kompakt med en massa på ungefär 1,5 x Solens massa och gravitationen är följaktligen extremt hög. Om du kunde stå på neutronstjärnans släta yta skulle du – om du väger 80 kilo på Jorden – väga drygt tiotusen miljarder ton där.

54 år. Pojken har blivit ett svart hål. Neutronstjärnan – som till skillnad från andra neutronstjärnor – led av mannens exponentiella mutation nådde redan för ett halvår sen tillräcklig massa (cirka 4 x Solens massa) för att kollapsa under trycket av sin egen gravitation. Det svarta hålet kalasar nu på resterna av planeterna i vårt solsystem. Om vi ska se det från den ljusa sidan dog vi för ett år sen och slipper sugas in i ett svart hål.

  • Tjänstgörande redaktör: Ehsan Fadakar
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB